Ok, helgen var det ett strålande väder. Nästan så att man blev rörd. Jag hade spinningen och tjoade och hejade på deltagarna av bara attans alltså. Sedan hem för att fixa i ordning lite. Mr N sa efter halva dagen. - Men lilla söta du, sov en stund!
Jag satt likt en staty i soffan för att inte somna, tänkte att då sover jag inte inatt. Han for för att handla lite inför att göra middag för kvällen. När han kom hem så hade statyn liksom blivit som en geleklump. Över halva soffan låg jag på mage och sov likt en död.
Sedan efter jag sovit i ca 3 timmar vaknade jag segare än någonsin (jag har varit segare, men inte just denna dag). Vi hjälptes åt att göra middagen, det betyder att jag satt och provsmakade vinet ;o) och gjorde det så bra.
Melodifestival tittade vi på och båda gillade Salem al Fakir låten och tyckte att, tja den kan ju faktiskt gå vidare. Jag är inte så stort fan av melodifestivaler. Men går att se. OK!
Mr N lade ut en filt över kuddarna i soffan och på ena divanen för att lägga sig och gona in sig. Han skulle bara plocka undan först. Sagt och gjort. Jag hjälpte till... Inte ett dugg. Nej, för väl när han kom tillbaka då låg jag över filten och kuddarna och återigen SOV! Vaknade vid halv fyra på morgonen och tänkte att det kanske var dags att gå och lägga sig i sängen... BRA IDÈ!
Sagt och gjort... Dagen efter blev det att städa lite inför Mr N:s födelsedag och att promma med söta flickan M och fota lite, prata och leta öppna fikaställen som inte var öppen, nej! Men vad gör det. Promma i solen gick ju bra det mé.
Pilates på det och nu, Tisdag. Say no more. Tiden rusar och snart är det.... lite plusgrader i alla fall. Man lever ju som sagt på hoppet...
Pilates på det och nu, Tisdag. Say no more. Tiden rusar och snart är det.... lite plusgrader i alla fall. Man lever ju som sagt på hoppet...
4 kommentarer:
Jag vill höja ett varningens finger. Jag läser om ditt humör och trötthet osv. Nu vet ju inte jag, men du reser mycket, pressar in MYCKET träning, umgås flitigt med vänner, maken, foto osv. Du vet säkert bättre än jag, men akta dig noga för att bli utbränd. Detta är typiska tecken på stress. Jag har varit där och jag vet hur jävligt det är. Det är bara av omtanke jag skriver detta, men får man en stressreaktion eller vad man vill kalla det, så är det en väldigt lång och brant uppförsbacke innan man är på banan igen.
Kram på dig och sköt om dig!
Söta du. Har själv varit där en gång, för en del år sedan. Jag kan låta frustrerad, jag kan låta trött. Men vissa inlägg är en stund "of the moment". jag skriver kanske för ärligt i vissa fall. Men jag har stunder oftast långa, många stunder som jag mår så bra. Alla har ups and downs. Även jag.
Ibland är mina för tillfället. Ibland kanske jag råkar gnälla fast jag inte behöver. Men både jag och min make har varit där. Jag vet att du bryr dig och jag tycker om sådana människor. Tack. Det betyder mycket. Kram tjejen. Hoppas träningen idag gick bra =)
Tack, träningen gick bra!
Det kan ju vara lite svårt att tolka när man läser inläggen. Det var därför jag skrev att du vet säkert bättre än jag. En sak är säker, i allafall i mitt fall, och det är att har man än gång varit där så aktar man sig för att hamna där igen.
Jag kan fortfarande känna när jag är farligt nära, men nu vet jag vad det är och jag trycker på bromsen i tid.
Kram och sköt om dig!
Vi får kanske hålla koll på varandra?! Eller hur. Kram på dig. Du är en go människa.
Skicka en kommentar